Honung

Precis som en vinkännare kan avgöra vilket distrikt vinets druva kommer från, finns finsmakare av honung som lyckats avgöra honungens hemvist. Honung är det äldsta sötningsmedel vi känner till, honungsbin är i själva verket de husdjur vi människor haft allra längst. I byn Bicorp utanför Valencia finns en paleolitisk klippmålning i grottsystemet Cuevas de la Araña. Målningen i grottan är den äldsta kända avbildningen av en bisvärm och har daterats till omkring 6000 f. kr. På bilden ser man en människa som plundrar ett bo med vilda bin på deras honung, en ursprunglig men också livsfarlig fångstmetod. Trots faran klättrar man än idag på repstegar längs branta klippväggar i till exempel Himalaya för att nå den åtråvärda honungen.

Betydligt mer vanligt är att använda sig av bikupor, bina samlar in nektar som sedan stelnar och bildar kakor i kupan. För att samla in nektar som motsvarar ett kilo honung måste ett bi besöka mellan tre och fem miljoner blommor och göra omkring 40 000 flygturer. Biodlare kan ge sina bin tillgång till specifika växter vilket i sin tur ger en viss smak på honungen. Detta säkerställs med en pollenanalys och på så vis kan man njuta av honung med smak av till exempel apelsinblom, citrusträd eller ljung.

Vid en viss ålder utsöndrar arbetarbin bivax från körtlar på bakkroppen.Vaxet används till att bygga väggarna och locken på cellerna i bikakan. När honungen är mogen täcker bina kakorna helt med vax och detta är en tydlig indikation på att det är dags för skörd. När biodlaren bedömer att bina har flugit färdigt på sin huvudsakliga nektarkälla, samlas vaxkakorna in, det så kallade täckvaxet avlägsnas och kakan slungas i en typ av centrifug med plats för runt hundra vaxkakor, en så kallad honungsslunga.

Den nyslungade honungen är lättflytande likt sirap och samlas upp i ett förvaringskärl, där den efter ett par dagar börjar kristallisera. Biodlaren måste då röra om i honungen för att den inte skall bli grynig. När honungen nått önskad konsistens kan den tappas upp på burk. När den stelnat får den aldrig värmas upp över 40 grader, överstiger honungen den temperaturen förloras viktiga värmekänsliga enzymer.

Honungens färg varierar från nästan färglös till mörkbrun. Till konsistensen kan den vara lättflytande, trögflytande, helt eller delvis kristalliserad. För att produkten ska få kallas honung får inget ha tillförts eller tagits bort. Om honungen naturligt innehåller mer fruktsocker förblir den flytande en längre tid än om druvsockret dominerar. Den senare stelnar fortare. Honung är läkande såväl för insida som utsida och utöver att användas i matlagning och som sötningsmedel i bakning kan den till exempel lindra hosta och fungera som inpackning för att få ett starkt och glänsande hår.

0

Start typing and press Enter to search